Nu på morgonen berättar tv-nyheterna en underbar berättelse om att man blir smart om man äter fisk. Det har gjorts en undersökning på x många ungdomar i lumpen. Undersökningen har visat att de som äter mycket fisk är smartare i intelligens-testerna.

De forskare som har gjort testerna har självklart kunskap om alla fallgropar i “undersökningsresultatet”: som tex att det kanske finns en korrelation mellan “analytisk intelligens” och till hur stor del man lyssnar på samhällets stående budskap om att det är nyttigt att äta fisk. Forskningsresultatet här skulle lika gärna kunna tolkas som att de personer som gör bra på intelligens-testerna är bra på att följa auktoritetsbundna råd.

Jag är en stor fan av populärvetenskap, men tv-nyheternas sätt att manipulera forskningsresultat är minst sagt tveksam. De de gör är att skala bort den komplexitet som är inbakad i ett forskningsresultat och bara presentera den populära versionen. Den som kontrollerar den populära versionen kontrollerar också media, och i förlängningen oss som konsumerar nyheter. Följden blir att vi som konsumerar forskningsnyheter blir en spegel för de forskare som kontrollerar vilka forskningsresultat som ska presenteras i lättsmälta mediaformer. Det är lätt att se resultatet om man följer tv-nyheterna en tid. De flesta dagar finns det med en forskningsstudie som presenteras med en procentsiffra omgärdad med lite ludd. Om det finns någon halvminut extra för fördjupat reportage handlar det ofta om att “för att veta detta säkert, så behövs fler studier”…. Mer forskningsmedel alltså.

Vad eventuella följdstudier visar får man sällan veta eftersom det då är nya lättsmälta informationsdumpningar som passar bättre i nyhetsformatet. Följdstudierna ger ju ofta en komplexare bild, vilket också motarbetar det sekundberäknade formated.

Det märkligaste i detta är alla inblandade förmodligen, och mer eller mindre, inser att det förhåller sig så här. Forskarna vet det säkert, nyhetsredaktionerna borde också ha den insikten och många av oss nyhetskonsumenter känner också till den här falska symbiosen i systemet. Och vi spelar med. För oss konsumenter handlar det förmodligen om vi berörs av den typen av nyheter utan att beröringen är akut. I stället ligger det ofta ett hopp i de här nyheterna. Om jag bara börjar äta fisk, eller broccoli, eller börjar motionera, eller… då blir allt bra. Kanske handlar det också om att vi trivs med rollen som käraktärer i det gigantiska drama som kallas “framstegsprocessen”.